Början av juli.

Kl 13.05 Lunchdags. Till havs. Vi gör 6 – 7 knop och ned till botten är det cirka trettio meter. Någonstans längs den franska atlantkusten. Vädret är strålande, minst sagt. Vi är på väg mot Les Sables d’Olonnes. En typisk fransk semesterort med långa fina sandstränder.

Vid femtiden på eftermiddagen glider vi in till gästhamnen. Vi står och stampar med båten ett tag innan vi upptäcker hamnkaptenens gummijolle
som kommer oss till mötes, för att dirigera oss till lämplig plats. Det är
stort. Många båtar samsas om ytorna. På håll ser det nästan ut som om båtarna ligger mellan husen, men synvillan försvinner när vi närmar oss marinan. Vi åker längs en kanal mitt i bebyggelsen.

Färjor trafikerar den närliggande staden Le Chaume och marina Porte Olona.

Vart fjärde år, i november månad, utgår segeltävlingen Vendée Globe från denna stad. Namnet har den fått från det departement som staden ligger i. Reglerna är att man ska segla solo och non-stop runt jorden, utan reservdelar och utan någon som helst assistans. Båtarna brukar vara
mellan 50 till 60 fot långa. Tävlingen påbörjas och avslutas i Les Sables d’Olonne. Första racet startade 1989.

Rutten går längs Afrikas sydspets, förbi Australiens och Nya
Zeelands sydkuster, vidare förbi Kap Horn i Sydamerika, och sen nordlig kurs mot Europa och startmålet. Cirka tre månader är deltagarna utlämnade helt till sig själva.

Materiella skador, medicinska orsaker, dödsfall och en del försvinnanden har tyvärr inträffat. Ungefär hälften av deltagarna tvingas avbryta. Med andra ord så är det en väldigt tuff segeltävling.

På kvällen hittar vi en restaurang nära hamnen. Moules marinières.

Jag skulle kunna säga att på varenda stopp längs den bretagniska kusten har vi slurpat i oss utsökta blåmusslor. Jag som vanligen inte är så förtjust i blåmusslor. Men här – smakar de gudomligt! Och det i en månad som juli. Varje gång har det serverats en mindre portion pommes frites till musslorna – på franskt vis.

Vi sitter tillsammans med ett stort hitrest sällskap från Angers och njuter av maten, ett gott franskt vin, och en kvällssol som gärna vill fortsätta skicka sina hälsningar till oss, där vi sitter utomhus på trottoaren och ser ut över alla båtar.

Klockan 22.45 är vi tillbaka på båten igen. Efter en liten incident.
Grinden till marinan var låst. Det löste sig med att en av oss (inte
jag) klättrade över och öppnade grinden från andra sidan. Tur att det gick att låsa upp på andra sidan – det är inte alla marinor som har en sån anordning.

Söndag 4 juli.

Vaknar till ännu en varm dag med strålande sol och blå himmel.
Innan vi ska iväg igen tar jag en promenad. Längs kajkanten finns en del
affärer. Utanför en tobaksaffär ligger en schäferhund. Inte en muskel eller öra rör sig på hunden när ägaren går omkring och dammsuger lokalerna. Däremot konstaterar den mina rörelser när jag går förbi honom eller henne. Den öppnar ena ögat lite för att kolla in läget och mig, men ligger lugnt kvar.

Under tiden har de andra putsat och fejat lite. Fyllt på med
färskvatten, spolat av däcket och tydligen sofforna i salongen också…nej, det var liksom inte meningen. En lucka stod tydligen öppen och släppte in en större vattenmängd innan upptäckten gjordes..

Bra då – att vi har tur med vädret!

Text och Foto: Agneta Östlund